Igår spenderade jag och Coco nån timme på klubben efter skolan med både lydnads- och agilityträning. I agilityn körde vi lite svängar där hon skulle bort från mig vilket gick rätt bra. Lydnaden gick lite sisådär, inga direkta genombrott om man säger så men dagens guldstjärna var ändå apporten. Där leker vi än så länge bara men hon leker helhjärtat så snart ska hon nog ha större intresse för den även när jag står stel som en pinne. Något som jag är superglad över är hennes lek- och kamplust som vi jobbat en hel del med. Den är numera stor, visserligen har den varit så ett bra tag nu men det slog mig inte förrän här om dagen. Hon tänder direkt och tröttnar inte.

Idag var tanken viltspår men vi har fortfarande inte fixat klövar så det fick bli en hederlig promenad med Nina, Holley och Texas. Men det var inte så tokigt det heller (om man bortser från att det var kallt och att Coco var apjobbig när hon fick gå i koppel).
 
 
Blev agility även idag. I väntan på Nina körde vi lite lydnad med. Rutan hade Cocan glömt bort och det fina tempot i fjärren blir inte riktigt lika snabbt på lite avstånd. Känns som vi står lite still i både fjärren och apporten. Ligg och sitt kan hon ju men jag vill att hon ska hoppa upp och ned lika snabbt på normalt avstånd som en meter i från henne. Och apporten tränar vi ju aldrig så där är det ju inte så konstigt att det inte händer något. Men den 1 juli är det UDM på klubben och så ska vi va med och förhoppninsvis sätter det lite fart på mig. Vet inte om jag ska anmäla till en tävling innan dess om typ en månad eller om vi ska ta UDM som första i tvåan och kanske ta en träningstävling i början av juni. Svårt. Men anmäla oss behöver vi i alla fall för att få ett mål.

Samma månad som UDM, den 28 juli tror jag, är det klubbmästerskap i både agility och rallylydnad så där tänkte vi debutera inofficiellt i båda grenarna så lite agilityträning får vi ju hinna med innan dess. Rallyn kan hon ju, förutom att hon använder skyltarna som target och att ínte jag kan dem. Men det lär vi oss förhoppningsvis snabbt så det tar vi i sommar. Tillbax till agilityn. Vi byggde en liten bana eller sekvens av en bana och körde lite. Det vi behöver träna på är att hon ska jobba ut från mig i svängar och så (och så lite stanna kvar). Alla hinder kan hon ju och hon har rätt bra sug men just svängar och att jobba bort från mig behöver hon lära sig bättre. Fick några tips på det utav Nina som vi ska testa nästa gång. Slalom gick i alla fall väldigt bra, visserligen på rätt sida men ändå. Har inga planer på att lära in det från fel sida då agilityn mest är för skojs skull.
 
 
Istället för att sätta mig ner och plugga efter skolan åkte jag och Cocan till klubben. Mycket roligare ju. Väl framme funderade jag starkt på att köra till första bästa gräsplätt istället. Planen kryllade av folk och fä, där var rallylydnad, massvis med agilityfolk och så några enstaka lydnadsmänniskor. Men jag och Cocan trängde oss in på plan vi också. Tanken var lydnad men efter att jag märkt att jag glömt både koner och apport, vilka är de saker vi behöver träna mest på, så körde vi bara lite fjärr och fritt hopp över hinder innan vi övergick till agilityplanen. Cocan var taggad till tårna. Så taggad att hon istället för att hoppa igenom själva bildäcket hoppade över hela hindret. Livsfarligt! Cocan såg dock helt oberörd ut och jag blev lite förvånad över hur smidig hon kan vara när hon bara själv vill. Efter det tog vi om däcket på rätt sätt innan vi tränade slalom, svängar och liknande istället där det inte bara är tuta och köra utan kräver lite hjärna med. Cocan brukar vara lite svårsvängd och så i agilityn (inte så konstigt med den minimala träning hon fått eller med mig som handler) men idag gick det ovanligt bra.
 
 
Picture
Gammal bild när hon inte såg ut som en newfoundlandshund i pälsen som hon gör nu
Igår var jag och Cocan på klubben med Martina och Nina med shelby, Dante, Hollan och Jonna. Blev en hel del blandad träning. Cocan hade ganska nyligen varit och sprungit 1,2 mil med mina föräldrar och direkt efter var hon hos farmor och farfar där hon mest sprng omkring mellan köket och tv-rummet tills jag kom och hämtade henne så lite trött var hon. Men hon hade bra attityd ändå. Vi tränade inte så jättemycket, jag satt mest och solade hehe. Lydnadsmässigt tränade vi bara på fjärren, uthoppet i hoppet och körde en platsliggning. Fjärren börjar ta sig, det var ett tag sedan vi började träna in sitt-fint-tekniken men med tanke på hur lite vi tränat så är jag jättenöjd. Uppsitten  är klockrena och läggandena blir bättre och bättre. Hoppet är egentligen bra men jag vill ha ut henne lite till i uthoppet. Det gick väl sådär. Halsduken var inget vidare att kasta, nästa gång får det bli en dummie. Platsliggningen gick bra, hon lade sig rakt från första början och låg så hela tiden. Fast det har nog lite att göra med att jag gick och gömde mig så hon hade något att göra (dvs titta efter mig). Men kvar låg hon som vanligt. Efter lydnaden lattjade jag och Coco lite agility som gick ut på att springa det snabbt men ändå sätta kontaktfälten. Det tyckte Cocan var kul. Förutom det så blev det inte så mycket mer. Det blev mest snack och lite verkstad men lika kul var det ändå.
 
 
Jag och Cocan tog en sväng till klubben igår direkt efter skolan. Hon kändes inte helt på topp innan vi stack och hade nog hellre velat sova men vi gav oss iväg ändå. Dumt gjort. Coco var sannerligen svårflörtad och ville inte alls träna agility. Jag tror inte Coco är en flatcoated retriever, det måste ha bosatt sig en liten shih tzu i henne. Åtminstone vissa dagar. Dessa "vissa dagar" har dock blivit allt fler den senaste tiden. I vintras var hon så himla kul att träna med och hon var alltid pepp och med på noterna. Jag undrar vad jag gjorde annorlunda då.
 
 
Picture
Tjuren Ferdinad sitter lungt och väntar
Picture
Holley är lite mer taggad när hon sitter och väntar
Igår blev det lite agilityträning på klubben. Vi satte ihop en liten rund bana bestående av några hopphinder och två tunnlar. Gick jättebra, förutom i början då hon var lite uppspelt av att få sätta igång så hon flamsade en stund och hoppade över tunnlarna istället för att springa igenom dem. Vi körde lite slalomträning med. De första hundraelva gångerna sprang hon bara förbi hela och tog A-hindret istället men till sist så tog hon hela slalomet flera gånger i rad. Tror det är Cocans favorithinder, hon har liksom inte tid att vänta när jag tar om henne utan springer och tar det lika fel igen. Eller så är hjärncellerna bara inte riktigt hemma ;)
 
 
Idag var det ännu kallare än igår men det hindrade varken mig eller Coco från att fara iväg och träffa Nina och Martina med hundar för agilityträning på klubben. Coco var även idag lite lätt ofokuserad och hade nosen i backen en stor del av tiden men inte alls som igår, jag hoppas på att det är löpet som är på g. Vi körde några kombinationer med framförbyten och svängar osv som mest resulterade i borttappad hund, fel hinder och krockar. Kan säga att i jämförelsen med Nina och Holley var vi som två osynkade kylskåp. ;) Men några gånger lyckades jag få henne att förstå vart hon skulle springa och vilket hinder hon skulle ta. Då fick hon springa lite raka kombinationer som belöning för det älskar hon.
Picture
Ett bevis på Cocos klumpighet
Picture
Superman!
Picture
Coco snodde leksaken mitt framför näsan på Hollan. Hon blev överlycklig över sin vinst och rusade runt, runt runt med en, inte lika glad, Holley efter sig ;)
Efter träningen körde vi till Arriesjön för promenad i det vackra vädret. När vi såg att folk åkte skridskor på isen vågade vi oss också ut. Liite läskigt men riktigt mysigt. Efter en stund där kravlade oss uppför backen till stadig mark och gick en sväng på land med. Därefter promenerade vi till en inhägnad fårhage som bestod av en gigantisk kulle med nästan nittio graders lutning. Där blev det träning för både oss och hundarna. Vi klättrade upp respektive nedför den två gånger och hundarna fick springa upp och ned dubbelt så många gånger (en av oss stod där nere och en av oss däruppe). Efter 3 och en halvtimme ute sammanlagt var båda hundarna nog rätt nöjda, till skillnad från mina stelfrusna fingrar...  
 
 
Lade upp slalomfilmen i alla fall. Tänkte inte säga så mycket, ni får helt enkelt kolla på den. Men eftersom jag inte kan så mycket om agility får ni gärna komma med tips. Ska jag träna med färre pinnar tills hon blir mer självsäker och självständig till exempel?
 
 
Upp kom jag när klockan tjöt klockan åtta, eller ja, först snoozade jag i femtio minuter men till klubben kom vi till slut. Geggigt var det och blåste som in i gjorde det också, så fort jag satt upp hinderna blåste de ner igen. Inte det bästa agilityvädret precis. Men vi hann i alla fall träna rätt mycket innan hinderna blåste omkull för femtioelfte gången och tålamodet tog slut. Fokueset lade vi främst på starter (att hon ska sitta kvar, för det gör hon inte), slalom och kontaktfält. Vi har en hel del att jobba på och klumpig som ett kylskåp är hon men hon tycker det är väldigt kul i alla fall. Nu känns det som om vi har tagit tag i agilityn ordentligt!

Jag filmade lite med. Det mesta blev inget bra eftersom jag inte hade någon som filmade åt mig (nästa gång släpar jag med någon) men slalomet jag filmade kom åtminstone med i bild i alla fall. Får se om jag vågar lägga upp den sen ;)

 
 
Picture
Coco tröttnar på att bli fotograferad och tar sikte på sheltien Holley
Picture
Platsliggning (i grupp som hamnade utanför bild)
Picture
Dante tränar också platsliggning i grupp
Nu är vi hemma efter en stunds träning på klubben och en härlig promenad i Käglinge med Martina, kanaan hunden Dante, sheltien Holley och Nina. På klubben blev det lite blandad träning och idag var Coco verkligen på g. Vi började med lydnad och platsliggning, där jag agerade störning genom att gå över henne, locka lite med leksaken osv. Hon låg kvar men det var knappt. Efter det blev det ff och hoppet. FF har verkligen blivit mycket bättre nu, hon går inte lika långt fram längre, men än är jag inte riktigt nöjd. Hoppet är heller inga problem. Med jämna mellanrum ser man i ögonvrån hur hon tar sikte på hindret och springer dit, flyger över det och sätter sig och väntar på andra sidan. Knashund.

Det var den enda lydnaden vi körde idag men det räckte gott och väl efter juluppehållet. Efter det blev det trixträning och därefter gick vi över till agilityhinderna och körde några kombinationer. Där gäller det att ha stenkoll på henne så att hon inte skadar sig för rätt som det är, är hon påväg mot vippen och ska ta den helt själv (litar inte på att hon tar den helt korrekt när jag inte är bredvid). Jag kom snabbt fram till några saker som vi behöver öva på efter att ha kört en stund: min katastrofala handling och att hon ska följa den, starterna (trodde aldrig hon skulle bli en tjuvstartare men oj vad myror i brallan hon hade!) och slalom (framförallt från "fel" sida). Vi körde några "framåt" skick också. Vid de första var hon lite tveksam men hon blev allt säkrare och i slutet gick det i hundranittio.

När vi tränat klart körde vi allihop till Käglinge och gick omkring i fårhagarna så att de fick springa runt och busa av sig lite. Coco var dock mest intresserad av sorkhålen. Inte blev intresset svalare av att hon hittade en död liten sork som hon tuggade lite på innan jag hann fram och tog den. Blöö vilken äcklig hund jag har!
Picture
Coco låter hjärncellerna vila