Trots dimma, moln, regn, höglöp och en inte så rolig icke hundig händelse på natten var det supermysigt. Det blev promenader över stock och sten i en lummig skog och över öppna fält, några dopp i plurret för hundarnas del, utflykt till Långe Jan, god mat i massor, besök i paradisverkstaden och sist men inte minst fick vi se kossor och får ströva fritt över vägarna vilket jag tyckte var ganska exotiskt (så exotiskt det nu kan bli med svenska lantdjur ;)) Måste säga att naturen på Öland bara är så vacker! Jag är speciellt förtjust i alla murar av ojämna stenbumlingar som man hittar lite här och var på ön. Nedan följer några bilder från öland.
Torsdag och fredag tillbringade jag, mamma och Coco på Öland, närmare bestämt på Eriksöres camping i en söt liten röd campingstuga med vita knutar som Catja med Vince hade hyrt. Jag och mamma tog för givet att Coco inte höglöpte längre men oj vad fel vi hade! Vincent var vääldigt intresserad och Coco var vääldigt villig när vi anlände. Kaos rådde ett litet tag men efter en stund lugnade sig båda två och så länge de var under vår uppsikt kunde de sitta eller gå sida vid sida utan att försöka sig på något. Fast då och då gjorde någon av dem en ansats till ett försök som tack vare vår hökblick misslyckades. På natten fick Coco sova överst i våningssängen (så att vi skulle slippa passa dem) där hon snarkade hela natten förutom då jag kom in från toan på morgonen, då blev hon så glad att hon hoppade ner för att hälsa. Men sån tur var hade vi en madrass precis nedanför.
Trots dimma, moln, regn, höglöp och en inte så rolig icke hundig händelse på natten var det supermysigt. Det blev promenader över stock och sten i en lummig skog och över öppna fält, några dopp i plurret för hundarnas del, utflykt till Långe Jan, god mat i massor, besök i paradisverkstaden och sist men inte minst fick vi se kossor och får ströva fritt över vägarna vilket jag tyckte var ganska exotiskt (så exotiskt det nu kan bli med svenska lantdjur ;)) Måste säga att naturen på Öland bara är så vacker! Jag är speciellt förtjust i alla murar av ojämna stenbumlingar som man hittar lite här och var på ön. Nedan följer några bilder från öland.
0 Comments
Är nyss hemkommen från vackra Öland, "Solen och vindarnas ö" som inte riktigt levde upp till sitt namn, i alla fall inte de två dagarna vi var där. Det kommer en uppdatering om den lilla trippen imorgon eller söndag förhoppningsvis med massvis med bilder (har tagit femtioelva foton på två dagar men undrar egentligen om någon blev bra. ;) Jag är specialist på att bara klicka och föreviga minsta lilla fina vy och sen när jag kommer hem undra jag vad i helvete jag egentligen har tagit på). Nu ska jag läsa lite ur Brukshunden som låg och väntade på mig när vi kom hem, sen blir det bums i säng. Är helt mör i kroppen efter 4 timmars bilresa med bara ett femminutersstopp så det ska bli skönt att soova! Ha det fint!
Tog en tur med cyklen till en av sjöarna med dummiesarna med. Coco är inte ett dugg slö längre, snarare tvärt om. Öronen har hon dock tappat någonstans på vägen. Hon lyssnar inte, är helt disträ och oberäknelig. Vi körde lite apportering och hon galopperade som vanligt ut till dummiesen men sen kunde hon helt plötsligt få för sig att stanna och kolla sig omkring eller kissa lite osv vilket hon inte brukar göra. Hon verkade hitta intressanta saker i varenda buske för med täta jämna mellanrum hängde hon sig i kopplet och var helt vild och galen. När vi cyklade tvärstannade hon då och då och körde ner huvudet så halsbandet åkte av men hon stack inte utan stod bara där och såg surmulen ut. I nästa stund drog hon så mycket i kopplet att jag höll på att åka över styret.. Dessutom piper hon högljutt efter varenda hanhund. Jag tycker hon kan ta och sluta löpa nu så att jag får tillbaka min lydiga och lyhörda hund som knappt vet vad koppel är förnågot. Men om man ska se det från den ljusa sidan så är hon i alla fall trött nu.
Okej jag erkänner, jag har redan tröttnat på att inte träna hund. Eftersom hon fortfarande är lite slö och konstig fick det bli något enkelt för att stilla mitt träna-hund-behov. Bestämde mig därför att lära henne att rulla på min superfina my little ponny boll (den var billigast) med nosen. Hon förstod fort vad som skulle göras i alla fall (trots flera missar med klickern från min sida som vanligt), men det brukar ju vara enklare med rekvesita. Ska det bara shejpas fram något ur tomma intet tar det lite längre tid.
Nej nu måste jag fixa mig innan det bär av till artonårsfest. Men först lite ojandes vid garderoben över att jag inte har något att ta på mig och lite skuldtjänster på grund av Cocos sorgsna blick. Kramar till alla, men några extra till Norge. Coco löper fortfarande. Hon var riktigt SLÖ de första sex dagarna. Nu är hon inne i höglöpet och har piggnat till lite men hon är fortfarande inte sig själv. Hon ser mest ut som på bilden ovan - sovandes med någonting i munnen. Vi har tagit paus från allt vad träning heter nu när hon löper. Dels för att hon fortfarande är lite slöare och dels för att hon är lite lätt konstig när hon löper. Så just nu blir det enbart långa promenader. Bra med en paus för min del med för jag blir snart galen på lydnadsklass 2. Känns som vi kommer sitta fast där föralltid. Fast det tänker jag inte göra, men en paus är rätt välbehövlig. Om en vecka drar vi igång igen förhoppningsvis med nya krafter.
Förresten så har jag äntligen anmält oss till en viltspårskurs som drar igång den 10 augusti. Mitt mål är ett SEVCH så småningom. Hur det går får vi se.. Igår åkte vi till landet, till vackra Österlen på släktkalas. Coco fick stanna hemma denna gången men det gick ingen nöd på henne. Hon var på en minst sagt händelserik långtur med Catja och Vinceprinsen. Blev lite imponerad över Vincent som inte brydde sig så jättemycket över att Coco löpte, intresserad var han ju såklart men inte som många andra hanhundar. Skönt. För att återgå till Österlen. Jag fullkomligt älskar att vara där! Så himla fint och nostalgi på hög nivå! Där tillbringade jag varje sommar när jag var liten och..det går inte att förklara men så fort man kliver ur bilen och andas in landsdoften fylls man av en sådan underbar känsla. Trots att inte Coco var med var det inte en hundfri tillställning. De vi var hos har två stycken jaktgoldens. Jag har alltid varit förtjust i dem bägge, speciellt den yngsta. Hon är så himla sprallig, glad och otroligt kelsjuk. Bara man tittade på henne började svansen vispa omkring i hundratio och hon kastade sig ned på marken för att bli kliad på magen. När man klappade henne visste hon inte vart hon skulle bli av. Hon är nästan sex år gammal men hon betedde sig som max 1. Jag kan säga att jag funderade starkt på att kidnappa henne för att aldrig ge tillbaka henne igen ;). Hundmänniska som man är brukar jag tycka om alla hundar men den här hunden blev jag uppriktigt förälskad i. Nästa hund blir utan tvekan en jaktgolden och jag hoppas att det blir snart. Mamma är lätt att övertala, det är pappa som är problemet. Tyvärr glömde jag kameran så det blev inga bilder på någon av vovvarna. :( Istället får ni se en helt otrolig fin film på två lika otroliga ekipage i lydnad som många av er nog redan sett (men den kan man inte se för många gånger). Hunden på filmen har samma glädje som hunden jag blev kär i. Lite synd dock att tiden mellan momenten klippts bort i filmen så man får inte se hur glad vovven blir när den klappas om. Och juste, det där med de gemansamma trixen. Det verkar svårt att bestämma något gemensamt trix i och med att alla kan olika. Men vi kan ju välja varsett och så har vi typ en vecka på oss och sedan visar vi upp resultatet?
Nu har jag sommarlov på riktigt! Jobbade sista dagen idag -härligt! Glädjen dämpades dock lite igår då jag märkte att Coco löpte. Bra tajmin såhär på sommaren då man vill hitta på en massa saker helt obehindrat och inte styras av löp. Vi som skulle åka till Öland med en annan hund (hanhund). Jaja, man kan ju göra det mesta ändå, dvs det som inte inkluderar hanhundar. Är ju bara under höglöpet som det blir tråkiga koppelpromenader. Men ack så tråkigt ändå!
Förresten, vilket trick ska vi lära in? Svårt att bestämma när det finns så mycket. Mig kvittar det.. Kan ni inte skriva vilket trick ni vill lära in? Så kan vi rösta sen? Jag skriver: rulla boll, lite uppmjukning sådär som första tricket. ;) Kul att ni gillade idén nedan. Nu ska vi "bara" bestämma vad vi ska lära in. Coco kan inte sådär jättemånga trix så för vår del finns det massor att välja på. Hon kan sitt fint, tända lampan, "mellan", slalom mellan ben, åttan, stänga lådor, städa, backa, trampa på saker, dra av strumpor, tass och tja.. det är det jag kommer på nu.
Min fantasi är inte den bästa idag men lite lätt surfing på internet och en genombläddring i ett par hundböcker senare har jag kommit på några: buga, snurra, hämta ngt ur kylen/skafferiet, plocka kläder ur eller in i tvättmaskin, trampa takten/tass på fötter, tass-mot-hand-tass-mot-hand (typ som sådana klappramsor man gjorde när man var liten), zebra, puppy yoga, bubbla i vattenskål, rulla runt, rulla in sig i filt, krypa, rulla boll. Tja man kan ju lära dem vad som helst. Har ni några idéer? Vad vill ni lära era hundar? Bubbla i vattenskål, puppy yoga, det med kylskåpet och rulla boll hade jag tyckt varit kul att lära in i alla fall. För att göra det extra kul att träna så tänkte jag att vi kan ha något i stil med "Veckans utmaning" där vi tillsammans kommer på ett trix eller en cirkuskonst allt från de mest simpla sakerna till lite mer avancerade som öppna-kylskåpet-och-hämta-en-läsk, bestämmer när det ska vara klart, tränar och eventuellt hjälper och tipsar varandra och sedan lägger vi upp en film på resultatet. Det är så mkt roligare i fall det är flera som hakar på och tränar på samma sak. Så vad säger ni? Någon som känner sig manad?
Idag tog jag och Coco bussen in till stan, mötte mamma och åkte därefter tillsammans till Limhamnsfältet -en hundrastplats i city. Coco tyckte det var så kul, hon har bara varit där en gång tidigre (om ens det) så när vi kom fram gjorde hon små glädjeskutt och hela hon lös av lycka där hon for omkring fram och tillbaka över fältet. Nya marker är något som står högt upp på hennes lista över trevliga saker, går man på samma ställe för ofta tycker hon det är lite tråkigt. Att dessutom hela fältet kryllade av massvis med olika hundar som man fick springa fram till bäst man ville gjorde ju inte saken sämre. Trots massvis med olika hundar var det ingen som ville leka på Cocos sätt, dvs jaga henne (helst ska man vara långsammare och inte hinna ikapp) och då och då avbryta för lite lätt brottning, så det blev mest en massa hälsningsceremonier och lite kortvarig lek. Det blev i alla fall en hel del dopp i havet och fritt strosande på outforskade områden. Trots att det var ett nytt ställe och att där var både väldigt många hundar och människor var hon lätt att vissla in, var hon påväg mot någon tvärvände hon så fort jag kallade på henne. En sak som jag kom att tänka på när vi promenerade omkring på fältet var hur skönt det är att Coco är så snäll mot alla. Man behöver aldrig oroa sig för att hon ska starta något bråk eller råka i slagsmål. Fast hon kunde gott varit lite tuffare. Tex idag tyckte hon det var lite otrevligt när flera hundar kom tillsammans och skulle leka med henne men det var i och för sig okända hundar så det är förståeligt. Bättre på att säga ifrån kunde hon också fått vara min lilla mes.
Nu blir det film innan det är dags att sova. Tagga inför de sista fem dagarna på jobbet! |
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|