När åskan dragit vidare på eftermiddagen tittade solen fram men då fick vi ett annat bekymmer på halsen, det var för varmt(aldrig blir man nöjd ;)). För min del får gärna hösten visa sig lite mer än vad den hittills gjort. Visst syns det att hösten kommit men jag vill inte bara att det ska synas, jag vill att det ska kännas! Jag var ha kallt (men med blå himmel) och med guldröda träd. Så vackert!
Framåt kvällen blev jag trött på läxorna (sädår efter fem minuters pluggande) så då gick vi ut för att rasta mig. Det var alldels lagom temperatur, det vill säga att det var alldels perfekt för lydnadsträning på Backen. Nu när jag tänker efter blev det mest lek, vi har blivit väldigt bra på att leka både med och utan leksaker. Jag är så glad över att det nu går att belöna med lek att jag gör det hela tiden haha. Får ta och lugna mig lite där. Trots att vi mest vimsade omkring körde vi flera rutskick från olika håll och tjosan hejsan vad bra det gick! Bra fart och hon hittade rutan alla gångerna. Håller tummarna! Efter det blev det lite ff med fokus på helt om där hon har en tendens att flyta ut lite. Vi uppnådde inga perfekta resultat där men jag vet hur jag vill ha det så det är bara att träna vidare. Det bästa av allt var att hennes attityd verkligen var på topp. Jag såg nog ut som ett fån när vi avslutatde träningen för det gick inte att sudda ut leendet på mina läppar. Hon är mitt lilla lyckopiller den där ständigt glada och svansviftande svarta s. Det finns helt klart inget bättre botemedel än självaste Cocotösen mot sura miner. <3