Nu är det dags att knåpa ihop målen för det kommande året. Om ni vill läsa 2011 års mål och se om dem uppfylldes så tryck här.
2012 års mål Coco LP2, i alla fall ett första pris. Börja med Rallylydnad Eventuellt tävla Rallylydnad (om vi tycker det är så roligt som det verkar) Träna mer agility Utvecklas inom apporteringen, tex träna mer dirigering & stoppsignal Lära sig nya trix Förbättra leksuget och kampen ännu mer Fortsätta behålla den fina attityden och glädjen vid träning Linnea Bli bättre på handling Skriva träningsschema och träningsdagbok Bli bättre på att belöna med leksak Inspireras av andra men inte jämföra oss med andra utan utgå från Coco som individ Släppa prestationsångesten Inte ge upp lika lätt när vi stöter på hinder i träningen Träna med glädje! Malte - flatcoated retriever
Jag fick visserligen aldrig träffa denna hund men eftersom det är hans förtjänst att mina föräldrar skaffade fler hundar och därmed också till att jag har Coco, tänkte jag skriva om honom ändå. Han var sex år när min mamma övertog honom pga tidsbrist hos hans förra familj, utan att först disskutera saken med min pappa som inte ville ha honom då han inte var ett dugg hundintresserad. Malte var en väldigt speciell hund. Han hoppade jämfota av glädje när han såg någon han tyckte om, varje gång han kom hem till min farmor och farfar tog han farmor i armen och ledde henne till kylskåpet och på promenaderna kunde han helt plötsligt sätta sig ner och vägra gå eller så rymde han och var borta ett par timmar för att sedan snällt sitta utanför ytterdörren. Med honom tränades inte mycket, han var endast aktiv sällskapshund. Isa - flatcoated retriever (Beuty Night´s kennel) Två år senare skaffade mina föräldrar en liten flatte valp, Isa. Enligt pappa var hon ganska lik Coco, bara lite förigare och lydigare. Hon var mjuk, snäll, lätt att ha och göra med och lydde pappas minsta vink (för ja, pappa hade gått från noll hundintresse till den som engagerade sig mest i hundarna) Med henne tränade pappa jakt och hon startades på en del jaktprov med bra resultat och omdömme, har för mig att hon kom upp till elitklass men där tror jag inte resultatet blev något vidare. Hon fick en valpkull. När jag blev allergisk vid 2-3 års ålder flyttade både hon och Py ut till kenneln där pappa var och motionerade och tränade dem varje dag. Py- flatcoated retriever (workable´s kennel) Py var en riktig stridsmaskin som hade kunnat gå över eld för att finna apporterna. Hon hade mycket motor men drog sig inte för slagsmål och gillade inte andra tikar (förutom Isa). Hon tränade också jakt och startades på jaktprov men eftersom vi lämnade bort henne (läs mer nedan) hann hon inte komma så långt. Som familjehund var hon väldigt trevlig och både jag och min syster kunde klänga på både henne och Isa utan att dem rörde en min. Hon fick en valpkull. När Isa dog ville inte mina föräldrar att Py skulle stå i hundgård utan sin bästa hundkompis så därför beslutade de sig för att pensionera henne och hon fick tillbringa resten av sina år bortklemad hos en ny ägare. Marco - flatcoated retriever (Moonstruck´s kennel) Efter mycket tjat stod mina föräldrar inte ut längre och gick med på att låna en hund från kenneln där Isa och Py bott för att se om min allergi klarade av en hund igen. Vi hade honom i några månader. Han var en mjuk, lite mesig kille som inte kunde vara ensam hemma och som inte trivdes hos oss så när vi såg att min allergi klarade av det fick han flytta tillbaka till kenneln där han bor än idag och trivs. Han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Pannkakan - Kanin Året innan vi fick låna Marco fick jag Pannkakan i fjortonårspresent. Glad är det minsta man kan säga att jag var. Hon är en himla sällskapsjuk och väldigt snäll kanin. Men det märks att hon börjar bli till åren för hon är inte alls lika myckret och hoppar som hon var innan. Tillägg: Nej, nu skäms jag. Glömde ju en annan viktig pälsboll i mitt liv, nämligen shih tzun Selma. I dagsläget är hon 12 år gammal och egentligen morfars hund men under de åren jag var hundlös passade jag henne med jämna mellanrum. Varje lov ringde jag till mormor och morfar och frågade om jag fick he henne över natten med min mest bedjande röst och varje gång de skulle bort stod jag som första hundvakt. Hon är och har alltid varit en lugn hund som mest ligger och sover. De få gånger hon ville leka med mig blev jag eld och låger. Envisare hund än Selmafisen får man också leta efter, att gå promenader inte direkt hennes största passion. Hon sätter sig ner så fort hon gjort vad hon ska och försöker vända tillbaka. Enda sättet att få med henne är att bära henne, vilket hon inte uppskattar. Men hon är väldigt snäll och älskar att bli kliad på magen. Tänkte först inte göra en summering av året för jag kommer aldrig ihåg något. Men med risk för att en del saker faller bort ska jag göra ett försök. Så här kommer summeringen ur ett hundigt perspektiv: Januari till februari minns jag inte nmycket av, hade inte bloggen då. Men det var snö i alla fall och vi ägnade väl dagarna till långpromenader och lite träning antar jag. Mars (fick bli bildlös pga att bilderna från tiden innan systemkameran finns på en annan dator) · Övergav cybersite och började blogga på weebly · Våren kom · Träffade Glada hundgänget på backen en hel del · Tränade lydndsettan · Tävlade den 13/3 och fick vårt första förstapris på 170,5 poäng, som vanligt med en nolla på läggande u gång (dröjde ett tag innan vi fick till det på tävling) och endast 6,5 poäng på apporten (den sitter fortfarande inte där ;)) · Gick en fortsättningskurs i agility April · Gick fortfarande agilitykurs · Kändes som det var sommarvärme · Började föra motionsdagbok (fungerade några veckor sen glömdes det bort) · Köpte systemkameran! · Hade påsklov = extra mycket tid till Coco · Fick vårt andra förstapris utan någon nolla på laggande u. gång men annars fick vi generellt både sämre betyg och sämre känsla. Men 169 poäng lyckades vi skrapa ihop. · Fick vårt tredje förstapris i LK1 = LP1. 179 poäng och en riktigt bra känsla och vi fick fina kommentarer av både domaren och andra. Maj · Gick de sista kurstillfällena på agilitykursen · Nosade på LK2-momenten · Tränade en hel del apportering · Kämpade med att få ner Coco i vikt, vilket innebar en hel del motion · Förövrigt en ganska lugn månad då vi hade mkt i skolan, gick många mysiga rapsfältpromenader Juni · Blev väldigt lite lydnad, hamnade i lydnadsträsket och visste inte riktigt hur jag ville lära in saker och ting · En hel del apportering · I vanlig ordning massa långpromenader och cykelrundor · Fick sommarlov! · Juli · Tänkte ta tag i lydnaden och började föra träningsdagbok (som gick en förtidig död till mötes tillsammans med lydnadsträningen) · Började med klossträning · Var otroligt valpsugen · Tränade in ett par nya trix · Coco löpte och var slöare än slöast = väldigt lite träning · Tillbringade några dagar på vackra Öland tsm med en irlänsk setter och hans matte. Jag och mamma trodde Cocos höglöp var över. Vi hade fel.. Men det var supermysigt ändå. Augusti · Gjorde en hel del småutflykter till nya "jaktmarker" med Cocan · Tänkte återigen ta tag i LK2 momenten. Gick bättre än under juni och juli i alla fall, men vi trampade mest vatten. · Började på en viltspårskurs med tillhörande vardagslydnad där jag inte kommer sätta min fot mer. Inte min träningsfilosofi. · Regnig månad · Började skolan igen :( · September · Kennelträff · Fortsatte med viltspårskursen · Kom igång med tvåans moment på riktigt i slutet av månaden · Coco blev piggare efter löp och i takt med att hösten kom · Blev mycket apportering Oktober · Viltspårsavslutning · Hösten kom på riktigt · Förövrigt lugn månad på apportering och lydnadsfronten, men mycket motion blev det November · lärde henne buga · Inte mycket träning pga vattensvansX2 och erlichia · Fick körkort så när Coco blev frisk varierade vi oss och körde flera nya ställen · December
· Tränade mycket, motivationen var (och är) på topp! · Började i en lydnadsgrupp på Malmö bk · Började träna både lydnad och agility med Nina och Martina på Oxie bk Nu är vi hemma efter en stunds träning på klubben och en härlig promenad i Käglinge med Martina, kanaan hunden Dante, sheltien Holley och Nina. På klubben blev det lite blandad träning och idag var Coco verkligen på g. Vi började med lydnad och platsliggning, där jag agerade störning genom att gå över henne, locka lite med leksaken osv. Hon låg kvar men det var knappt. Efter det blev det ff och hoppet. FF har verkligen blivit mycket bättre nu, hon går inte lika långt fram längre, men än är jag inte riktigt nöjd. Hoppet är heller inga problem. Med jämna mellanrum ser man i ögonvrån hur hon tar sikte på hindret och springer dit, flyger över det och sätter sig och väntar på andra sidan. Knashund.
Det var den enda lydnaden vi körde idag men det räckte gott och väl efter juluppehållet. Efter det blev det trixträning och därefter gick vi över till agilityhinderna och körde några kombinationer. Där gäller det att ha stenkoll på henne så att hon inte skadar sig för rätt som det är, är hon påväg mot vippen och ska ta den helt själv (litar inte på att hon tar den helt korrekt när jag inte är bredvid). Jag kom snabbt fram till några saker som vi behöver öva på efter att ha kört en stund: min katastrofala handling och att hon ska följa den, starterna (trodde aldrig hon skulle bli en tjuvstartare men oj vad myror i brallan hon hade!) och slalom (framförallt från "fel" sida). Vi körde några "framåt" skick också. Vid de första var hon lite tveksam men hon blev allt säkrare och i slutet gick det i hundranittio. När vi tränat klart körde vi allihop till Käglinge och gick omkring i fårhagarna så att de fick springa runt och busa av sig lite. Coco var dock mest intresserad av sorkhålen. Inte blev intresset svalare av att hon hittade en död liten sork som hon tuggade lite på innan jag hann fram och tog den. Blöö vilken äcklig hund jag har! Nu ska vi iväg till klubben med Martina och Nina och deras respektive hundar. Vet inte riktigt vad vi ska träna, lydnad eller agility eller kanske både och. Som ni hör har jag som vanligt planerat noggrant ;) Mer om det får ni höra senare idag.
Min första egna hund är ju Coco och henne har jag redan skrivit massvis om. Både under fliken Coco och på dag 3 (om ni missat det så gå in under kategorier och tryck på 20 frågor & svar, som jag för övrigt inte förstår hur det kan bli flera kategorier av). Bjuder på några bilder i stället på finisen.
Hittade precis mina mål för detta året på datorn. Hade helt glömt bort dem, men har ändå lyckats uppylla ovanligt många. Det enda målet som jag verkligen hade sett att vi uppfyllt är apporteringen, men det får bli ett av målen 2012.
•Antingen 1:a pris i LK1 och debut i tvåan eller LP i 1:an. - CHECK! LP1 fixat! •Gå en fortsättningskurs i agility. - CHECK! Gick en i våras. •Gå en kurs i något nytt. - CHECK! Gick en viltspårskurs i höstas. •Träna mer apportering än 2010. - Nja blev nog ungefär lika mycket. Och vet inte direkt om vi tränade, kändes mer som om vi bara gjorde det som aktivering, för något nytt har vi nog inte lärt oss där.. •Coco blir en riktigt klickerklok hund. - CHECK! Hon bjuder på fler och fler beteenden och testar mer och mer. •Arrangera låtsastävlingar (så lika riktiga tävlingar som möjligt). - Höhö, nje så blev det inte riktigt. •Få en mer självsäker hund i träningssammanhang. - Självsäkrare har hon blivit, blir inte lika lätt låg vid träning så år nog säga CHECK här med även om det kan bli ännu bättre. •Få upp leksaksintresset ännu mer (i alla situationer, tänk KILLER vid kampningen) - Har blivit mycket bättre så CHECK. Men har lite kvar att jobba på här. Att lära Coco: •Städa - CHECK (Undrar om hon fortarande kan det..) •Moment i LK2 - Sitter inte riktigt där. •Slalom (mellan agilitypinnar). - Bara från "rätt" sida. •Tända/släcka lampan - CHECK •Stänga skåp - CHECK •Buga - CHECK •Backa - CHECK •Sitta fint - CHEK Mina mål: •Bättre med klickern (använd oftare, klicka mer precist mm) - CHECK, klickern är min nya leksak. •Bli bättre på att ta med leksaken på promenaderna (det är ju inte såå jobbigt) - CHECK •Åk upp till stan då och då och träna - Har bara gjort det typ 3 ggr under året. •Tänk positivt i alla lägen - Snacka om överambitiöst mål.. •Bli mer diciplinerad och börja tidigare med läxor. - Nope Nu får jag ge mig, detta är femte inlägget idag. Men nu har ni mycket att läsa ;). Imorgon eller kanske i övermorgon kommer 2012 års mål upp. Nu är det snart dags att välkomna 2012 och med det välkomnandet tillkommer en hel del fyrverkerier. Jag tycker visserligen det är väldigt fint och maffigt med fyrverkerier men det negativa överväger ändå det positiva. Hundar och inte minst andra djur i det fria blir rädda och stressade, det är inte direkt miljövänligt och det skräpar ned. Tycker folk (läs småpojkar och ungdomar - haha känner mig som en moraltant -) borde visa lite mer hänsyn och endast smälla vid tolvslaget en bra bit bort från bebyggelsen. Men det gör dem ju tyvärr inte. Vissa verkar snarare sikta på en..
Med risk för att låta som en viktigpetter har jag knåpat ihop några tips för att minska rädslan/förhindra att hunden blir rädd för er som kanske inte visste: •Motionera hunden ordentligt på förmiddagen och/eller tidig eftermiddag, gärna i skog eller liknande för att få en så raketfri miljö som möjligt. Låt därefter bara hunden få små kisserundor och låt den inte ens sticka nosen utanför dörren vid tolvslaget, inte ens om den tycks vara helt oberörd av smällandet! •Är bra om man tröttar ut hunden mentalt med. Det kan man göra inomhus genom att tex fylla en kong eller liknande med gottis, lära in lite nya trix, ha lite godissök mm. •Lämna aldrig en rädd hund ensam på nyårsafton! Skulle inte lämna en icke rädd hund ensam heller för den delen. Inte värt att riskera att den blir det. •Tänk på hur du själv reagerar. Oja inte hunden om den blir rädd. Ignorera eller kanske avled genom att tex leka. •Rulla ned gardiner (vissa hundar är rädda för ljuset) och se till att alla fönster är ordentligt stängda. •Spela musik •Om hunden är rädd så stäng in er i badrummet tillsammans när det är som värst. •Ge ett ben att sysselsätta hunden med under kvällen, om den inte är för rädd för att bry sig om det. •Försök att inte göra en stor sak av det! Hoppas ni alla får ett bra nyår med inte allför rädda hundar! (Ojoj, tredje inlägget för idag!) Medan vi väntade på efterrätten hos min faster började vi lära in något nytt; att hon ska frysa nosen mot min hand. Vi har än så länge bara kört två korta pass och filmen nedan är från andra passet. Bara så ni vet så säger inte nej i klippet utan aj, hon har nämligen fått för sig att hon ska nafsa mig i handen emellanåt ;)) Sorry för att det blev lite mörkt. |
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|