Eftersom vi bara hade upprop eller snarare dela-ut-2kg-lappar-tid hann jag med både långpromenad, ett litet lydnadspass med Coco, en massa teori och övningskörning på bilskolan. Det här med lydnaden har ju verkligen inte gått framåt sedan vi tog vårt LP, alltså typ i april. Vi har tränat vääldigt lite, då och då har jag fått ett ryck och så blev det lydnad 24/7 men så plötsligt fastnar vi och så blir det ingen lydnad på ett tag. Coco har på den senaste tiden varit väldigt tråkig att träna. Värmekänslig och så löp på det är ingen bra kombination på min redan ganska lugna tös. Men nu går det mot höst och Coco har piggnat till igen och det verkar som hennes motivation är tillbaka. Hoppas! Vi får se hur det blir med lydnaden. Det kommer nog fortfarande bli ganska så sporadiskt, i alla fall tills hösten kommer på riktigt (jag och Coco vill ha KALLT), sen tränar vi på för ett förstapris i tvåan och om (eller när, för såklart vi ska klara det!) vi får det så får vi se om jag och Coco överger lydnaden eller inte. Det vill jag såklart inte, det är såå kul, men vi får se. Coco tycker också det är kul, det är inte därför jag tvekar, men hon saknar liksom "tryck". Hon är överhuvudtaget ganska sansad även i vardagen även om svansen går i ett.
Idag blev det hur som helst inkallade med ställande (gick OK, galopp mot mig och snabba ställande, inga tvärnit men i mina ögon är det tillräckligt snabbt), ff (här har vi en massa att putsa på men Coco verkar tack och lov gilla detta momentet), fjärren (jättesnabbt går det ju inte men helt ok, längre avstånd behöver vi dock träna på). Vi körde även några dolda platsliggningar, vilket gick jättebra...till en början. Hon sätter sig gärna upp och har hon gjort det en gång blir det oftast fler gånger. Men vi hade fler lyckade platsliggningar än misslyckade. Vi fortsätter att träna lite då och då så får vi se vart det leder. Jag vill inte träna för mycket eller förlänge för att undvika att jag blir irriterad för DET känner Coco direkt.
Nu måste jag avbryta för att torka solpuder som ljust nu ligger över hela golvet. Cocos svans har viftat ner den och allt annat på mitt nattduksbord. Hennes svans är som rena katapulten (stavning?). Hon viftar inte bara på svansen utan hela kroppen så allting i dess väg under 5 kg slungas iväg åt alla håll och kanter. Det går inte att ha någonting ömtåligt i svanshöjd här hemma för den svansen går heela tiden. Hon och jag har nog lagit i sönder ungefär lika mycket. Klump 1 och klump 2, det är vi det.
Hejsvejs!