Är sjuk och har legat och sovit hela dagen men nu när jag klarat alla andra dagar på listan borde jag klara den sista med. Är lite lat och hänvisar er som är intresserade att trycka här så kommer ni direkt till årets mål.

Om valet faller på en tik eller en hane handlar mest om en smaksak. Tikarna är lite mindre och nättare byggda medan hanarna är lite större och grövre. Beroende på ras löper man lite större risk för aggressivitet mot samma kön om man väljer en hane (fast jag har hellre en hanhundsaggressiv hane än en tikaggressiv tik). Sen är en del hanar lite småäckliga och kissar på sig själva men det kan de kompensera med sitt oftast snyggare yttre. Om nästa hund blir en tik eller hane beror lite på rasen, lite på Coco men mest på känsla. Men blir nästa hund en flatte vill jag helst ha en hane då de är lite flamsigare och omognare, trots att de är lite för stora för min smak.

Det var en svår fråga, jag har så väldigt många fina minnen med Coco. Men ett utav alla dessa favoritminnen är helt klart vår sista tävliing i lydnadsklass ett då vi vann klassen och fick fina kommentarer från både domaren och åskådarna. Vi hade en riktigt bra känsla inne på plan och Coco behöll glädjen genom hela tävlingen utan att gå ned sig en endaste gång. Kändes extra bra eftersom detta inte alltid, och fortfarande inte riktigt är en självklarhet för mig och Coco.

Här kommer några bilder på Cocan som är mer eller mindre roliga. Den första bara älskar jag, beskriver rätt bra hur det känns när vi kör agility ;) (Till sitt försvar hälsar Coco att man faktiskt inte alltid kan bli snygg)

Coco tycker inte om arga/hårda röster, människor som tar tag i sina hundar på ett otrevligt sätt eller är dominanta (i brist på annat ord), i alla fall inte vid träning. Då blir hon lätt låg och tappar glädjen. Men det har blivit bättre och hon är inte lika känslig för vad andra gör runt omkring (vilket delvis har att göra med att vi undviker att träna med människor som fyar sina hundar vid träning) om man jämför med för ungefär ett halvår till år sedan. Förutom det så gillar hon inte att bli duschad eller när hon inte får vara med.

Den var lätt! Hon fullkomligt älskar allt ätbart (och icke ätbart). Ständigt hungrig verkar hon vara, vilket hon demostrerar genom att sätta sig vid matskålen i  tid och otid. Det går inte att ta miste på vad hon vill. Helt tokig blir hon när det äntligen är matdags. Studsar och har sig. Så fort det prasslar i köket är hon också där och klistrar sig intill ens ben. Tjuvar mat gör hon aldrig när någon är hemma, man kan råka lämna en hel macka med godaste skinkan framför nosen på henne och gå upp på ovanvåningen utan att hon rör den. Men när hon är ensam hittar hon varenda liten smula och gör allt för att få den. Hon öppnar garderoben i hallen och försöker rensa våra fickor på frolic (fast dem hänger sån tur är för högt upp), snor päron ur fruktskålen och rotar i pappersinsamlingen ifall man råkat slänga tex. ett tomt knäckebrödspaket (finns ju alltid lite smulor). Tossig är hon. Förutom mat älskar hon att springa lös, sova i sängen (hon blir såå olycklig annars ;))), få uppmärksamhet och bara få vara med. Mig hoppas jag också att hon tycker om, men mat går nog före..

Jag tycker om de flesta hundar, mer eller mindre men det finns ändå en hel del som jag inte skulle vilja ha själv. Det är alla i grupp 6, taxar, hundar som kräver mycket pälsvård, många renodlade sällskapshundar och en hel drös med andra.

Det här med rasval är riktgt svårt och jag vet inte riktigt vad nästa hund som flyttar i blir men jag gillar glada, intensiva, spralliga hundar med motor och gärna "showighet". På min vill ha lista finns flatcoated retrievern (såklart, även om jag lite kräsen här), jaktgolden (finns även några få "vanliga" goldens som faller i smaken), kelpien och tollaren. Lite förtjust är jag också i vissa aussies och shetland sheepdogs av någon anledning. Sen gillar jag också en herrans massa andra hundar som pumis och belgare men det är framförallt de ovan som jag fallit lite extra för. Just nu står flatten och jaktgolden högst upp men det brukar ändras lite hehe.

Jag valde väl inte direkt kennel. Det föll sig naturligt att mina föräldrar tog kontakt med just Cocos kennel (där de föder upp främst flattar, men även welshare och clumber spaniels) när vi ville låna en hund för att testa min allergi i och med att det var där våra förra hundar fick bo när jag visade mig vara allergisk när jag var liten. Mina föräldrar hade dessutom väldigt bra kontakt med en av Cocos uppfödares ägare samt hennes man som äger en annan kennel (med jaktlabbar och jaktspringers om jag inte minns fel) eftersom de höll på med jakt osv. Sen var det ännu mer naturligt att vi skulle ha en valp just därfrån (nu blev det ju visserligen inte så, en viss vuxen men liten Coco kom nämligen "ivägen" men hon är ju ändå från den kenneln). Även om jag inte direkt kunde lika mycket som nu och inte hade kollat upp andra kennlar och allt annat som är viktigt innan valpköp är jag väldigt nöjd ändå. Coco är en supertrevlig hund och hennes uppfödare ordnar regelbundna träffar osv (även om vi har varit rätt dåliga på att gå på dem).