Idag var tanken viltspår men vi har fortfarande inte fixat klövar så det fick bli en hederlig promenad med Nina, Holley och Texas. Men det var inte så tokigt det heller (om man bortser från att det var kallt och att Coco var apjobbig när hon fick gå i koppel).
Igår spenderade jag och Coco nån timme på klubben efter skolan med både lydnads- och agilityträning. I agilityn körde vi lite svängar där hon skulle bort från mig vilket gick rätt bra. Lydnaden gick lite sisådär, inga direkta genombrott om man säger så men dagens guldstjärna var ändå apporten. Där leker vi än så länge bara men hon leker helhjärtat så snart ska hon nog ha större intresse för den även när jag står stel som en pinne. Något som jag är superglad över är hennes lek- och kamplust som vi jobbat en hel del med. Den är numera stor, visserligen har den varit så ett bra tag nu men det slog mig inte förrän här om dagen. Hon tänder direkt och tröttnar inte.
Idag var tanken viltspår men vi har fortfarande inte fixat klövar så det fick bli en hederlig promenad med Nina, Holley och Texas. Men det var inte så tokigt det heller (om man bortser från att det var kallt och att Coco var apjobbig när hon fick gå i koppel).
5 Comments
Blev agility även idag. I väntan på Nina körde vi lite lydnad med. Rutan hade Cocan glömt bort och det fina tempot i fjärren blir inte riktigt lika snabbt på lite avstånd. Känns som vi står lite still i både fjärren och apporten. Ligg och sitt kan hon ju men jag vill att hon ska hoppa upp och ned lika snabbt på normalt avstånd som en meter i från henne. Och apporten tränar vi ju aldrig så där är det ju inte så konstigt att det inte händer något. Men den 1 juli är det UDM på klubben och så ska vi va med och förhoppninsvis sätter det lite fart på mig. Vet inte om jag ska anmäla till en tävling innan dess om typ en månad eller om vi ska ta UDM som första i tvåan och kanske ta en träningstävling i början av juni. Svårt. Men anmäla oss behöver vi i alla fall för att få ett mål.
Samma månad som UDM, den 28 juli tror jag, är det klubbmästerskap i både agility och rallylydnad så där tänkte vi debutera inofficiellt i båda grenarna så lite agilityträning får vi ju hinna med innan dess. Rallyn kan hon ju, förutom att hon använder skyltarna som target och att ínte jag kan dem. Men det lär vi oss förhoppningsvis snabbt så det tar vi i sommar. Tillbax till agilityn. Vi byggde en liten bana eller sekvens av en bana och körde lite. Det vi behöver träna på är att hon ska jobba ut från mig i svängar och så (och så lite stanna kvar). Alla hinder kan hon ju och hon har rätt bra sug men just svängar och att jobba bort från mig behöver hon lära sig bättre. Fick några tips på det utav Nina som vi ska testa nästa gång. Slalom gick i alla fall väldigt bra, visserligen på rätt sida men ändå. Har inga planer på att lära in det från fel sida då agilityn mest är för skojs skull. Istället för att sätta mig ner och plugga efter skolan åkte jag och Cocan till klubben. Mycket roligare ju. Väl framme funderade jag starkt på att köra till första bästa gräsplätt istället. Planen kryllade av folk och fä, där var rallylydnad, massvis med agilityfolk och så några enstaka lydnadsmänniskor. Men jag och Cocan trängde oss in på plan vi också. Tanken var lydnad men efter att jag märkt att jag glömt både koner och apport, vilka är de saker vi behöver träna mest på, så körde vi bara lite fjärr och fritt hopp över hinder innan vi övergick till agilityplanen. Cocan var taggad till tårna. Så taggad att hon istället för att hoppa igenom själva bildäcket hoppade över hela hindret. Livsfarligt! Cocan såg dock helt oberörd ut och jag blev lite förvånad över hur smidig hon kan vara när hon bara själv vill. Efter det tog vi om däcket på rätt sätt innan vi tränade slalom, svängar och liknande istället där det inte bara är tuta och köra utan kräver lite hjärna med. Cocan brukar vara lite svårsvängd och så i agilityn (inte så konstigt med den minimala träning hon fått eller med mig som handler) men idag gick det ovanligt bra.
Igår blev det lite agilityträning på klubben. Vi satte ihop en liten rund bana bestående av några hopphinder och två tunnlar. Gick jättebra, förutom i början då hon var lite uppspelt av att få sätta igång så hon flamsade en stund och hoppade över tunnlarna istället för att springa igenom dem. Vi körde lite slalomträning med. De första hundraelva gångerna sprang hon bara förbi hela och tog A-hindret istället men till sist så tog hon hela slalomet flera gånger i rad. Tror det är Cocans favorithinder, hon har liksom inte tid att vänta när jag tar om henne utan springer och tar det lika fel igen. Eller så är hjärncellerna bara inte riktigt hemma ;)
Igår var jag och Coco på klubben för rallydnadsträning med Nina och Martina, trots att jag tänkt att jag inte skulle träna något med henne nu när hon löper. Jag skulle hållt mig till min plan för bra gick det inte. Hon är medtagen av löpet och inte alls på hugget. Nyligen var hon bara lite disträ men nu tycks hon bli allt slöare. Därför blev det inte så mycket träning. Nina och Martina visade några moment ur nybörjarklassen som vi provade på, sen agerade vi mest åskådare jag och Cocan. Jag håller tummarna för att hon ska bli piggare snart. Lydnadskursen drar igång nästa vecka så då hoppas jag verkligen att hon är sitt vanliga jag igen, för det är inget roligt att träna med en seg hund som inte går att få upp ur man än bär sig åt. Mest hoppas jag dock på att denna svacka enbart beror på löpet så att vi inte är tillbaka till där vi var för 1,5-2 år sedan och får börja attitydsträna igen. Det känns faktiskt lite hopplöst just nu. Men jag håller tummarna och än har jag inte gett upp.
Åkte till en annan brukshundsklubb idag för att träna lite mer tävlingslikt. Vi valde ut några moment var sen agerade en tävlingsledare och en annan både domare och skrivare. Gick inte sådär jättebra för vår del. Hon var inte riktigt pepp idag. I ff hamnade hon lite för långt bak emellanåt, rutan hittade hon inte, läggandet var lite segt och i fjärren ville hon inte lägga sig. Vi måste helt klart träningstävla mycket mer, hon märker direkt när jag blir lite smånervös (tänk att jag tom blev lite nervös för detta haha) och osäker. Så om vi inte ska träningstävla för hennes skull borde vi absolut göra det för min. Mina nerver sitter ju typ utanpå kroppen..
Idag var det ännu kallare än igår men det hindrade varken mig eller Coco från att fara iväg och träffa Nina och Martina med hundar för agilityträning på klubben. Coco var även idag lite lätt ofokuserad och hade nosen i backen en stor del av tiden men inte alls som igår, jag hoppas på att det är löpet som är på g. Vi körde några kombinationer med framförbyten och svängar osv som mest resulterade i borttappad hund, fel hinder och krockar. Kan säga att i jämförelsen med Nina och Holley var vi som två osynkade kylskåp. ;) Men några gånger lyckades jag få henne att förstå vart hon skulle springa och vilket hinder hon skulle ta. Då fick hon springa lite raka kombinationer som belöning för det älskar hon. Efter träningen körde vi till Arriesjön för promenad i det vackra vädret. När vi såg att folk åkte skridskor på isen vågade vi oss också ut. Liite läskigt men riktigt mysigt. Efter en stund där kravlade oss uppför backen till stadig mark och gick en sväng på land med. Därefter promenerade vi till en inhägnad fårhage som bestod av en gigantisk kulle med nästan nittio graders lutning. Där blev det träning för både oss och hundarna. Vi klättrade upp respektive nedför den två gånger och hundarna fick springa upp och ned dubbelt så många gånger (en av oss stod där nere och en av oss däruppe). Efter 3 och en halvtimme ute sammanlagt var båda hundarna nog rätt nöjda, till skillnad från mina stelfrusna fingrar...
Blev träning idag med, inte så länge dock för det var riktigt kallt och dessutom var där en massa kursare men lite fick vi allt tränat. Tycker vi har gjort stora framsteg i ff gällande positionen, men det finns fotfarande en hel del att fila på. Förutom ff blev det rutan och hopp-sitt-hopp som vi bröt ned. Hon var verkligen på hugget och slarvade inte alls mycket idag. Nu måste jag verkligen ta tag i våra hatmomet; apporten och fjärren. Först och främt måste jag få henne att tycka att det värt att springa snabbt som in i både ut och in med apporten,för just nu är det lite halvtaskig fart. Cocan ser ut att tycka det är måttligt roligt men nu när vi har dummien borde det få upp motivationen. Angående fjärren så lägger och sätter hon sig rätt sakta utan tryck och gör det i princip alltid så funderar på att börja om fån början med nya kommandon och bara träna det när hon är riktigt, riktigt taggad (typ när det vankas mat). Borde inte det fungera? Värt ett försök i alla fall.
Direkt efter skolan hade jag tänkt hämta Coco och åka till klubben och träna med Nina och Hollan. Snacka om att jag blev sur när Cocan inte visade sig vara hemma, hon var i skogen och sprang milen. Men som tur var så var de påväg hem, direkt när de kom stack jag och Cookielukki och hämtade Nina för först lydnadsträning på klubben och sen en promenad i Bokskogen. Trodde hon skulle vara i alla fall lite trött i och med att hon precis spungit men det var hon inte. Det var inget fel på varken attityden eller farten. Rutan går riktigt fint nu, av ungefär åtta skick gjorde hon bara fel en gång. Men vi måste träna på att försöka få henne att tänka lite mer framåt, just nu vänder hon upp av sig själv i rutan och ibland är det på gränsen att hon är i den och inte utanför. Det bästa med rutanträningen idag var dock att hon, den gången hon gjorde fel hittade in i rutan på egen tass. Det har hon inte gjort tidigare, utan då har jag fått skicka om henne. Resten av momenten gick också bra. Hon slarvar lite på hopp-sitt-hopp så det får vi bryta ned och finslipa lite. Apporten och fjärren körde vi som vanligt inte, finns inga tråkigare moment men det är verkligen dags att lägga lite energi på dem med så att de också blir roliga. För snart ska vi banne mig ut och tävla!
Efter en timmes tid på klubben körde vi vidare till samma skog som Coco precis varit i. Där täffade Ninas kompis, Jenni och tre chihuahuor som vi gick sju kilometersslingan med. Rena halkebanan var det och några vurpor rikare blev vi allt, men trevligt var det. Eftersom det var skyltat att det pågick jakt och lösa hundar hade jag mestadels Coco kopplad. Litar inte 100% på Cocan när hon får spår i näsan. En skjuten hund eller en hund som konverterar till jakthund är jag inte så sugen på. ;) Nu kan jag med gott samvete lämna Cocan ikväll när jag ska på annat håll. Så kan hon vila sig i form till morgondagen för då blir det också en tur till klubben och förhoppningsvis lite bilder och kanske även någon film. Nyss hemkommen från träning med lydnadsguppen på Malmö bk. Mina planer på att anmäla mig till debut i LK2 till våren grusades. Nej så illa var det inte, men vårt "lydnadssjälvförtroende" sjönk en aning. Vi hittade inte riktigt in i bubblan och Coco kändes lite off. Antagligen för att jag inte var på träningshumör. Några ljusglimtar hade vi dock, som till exempel leken. Hon lekte och kampade som en galning, men förutom det gick det rätt kasst. Eller helt okej gick det väl men inte mer och jag vill inte ha helt ok, jag vill ha det där lilla extra. Men jag måste lära mig att fokusera på det bra för så fort det går dåligt ser jag bara det negativa. Så positivt tänkande Linnea!
|
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|