Cocan och jag skulle åka till något nytt ställe vi hört var fint. Detta ställe visade sig vara en enda lång grusväg med åkermark på båda sidorna. Fint? Javisst! Men inget ställe att gå på. Istället åkte vi omkring tills vi kom till en skog vi inte gått i förut, stannade och gick en promenad. Där var väldigt mycket mygg och flugor så Cocan hade fullt sjå med att döda dem alla. Hon dansade omkring och högg efter dem. Ett dopp i första bästa vattenhåla tog hon sig också. Det var ett brunaktigt och sörjigt vattenhål som luktade surt. Trots ett nej kastade hon sig i. Att hon hamnade under vattenytan med huvudet, som hon inte brukar gilla bekom henne inte ett dugg och hon seglade nöjt omkring där en stund. Lika nöjd var hon inte längre när hon, väl hemma igen fick sig en schamponering i duschen. Nu är hon ren, fin och luktfri. I alla fall för ett tag..
2 Comments
Leave a Reply. |
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|