Den senaste tiden har lydnadsträningen inte gått något vidare. Cocan har varit taggad och så men känslan är inte där. Det var länge sedan vi gjorde framsteg och hon är emellanåt himla disträ. Det kan vara löp som nalkas (hoppas inte). Vi är hursomhelst inte på samma våglängd för tillfället. Det känns inte som vi tränar tillsammans utan mer som om det är var och en för sig som kör. Vad jag gör fel vet jag inte än, men uppenbart är det något. Jag måste sätta mig ner, komma underfund med problemet, tänka om och skriva en planering.
5 Comments
10/7/2012 04:31:54 pm
En svacka hamnar alla i ibland, men tråkigt är det förstås. Ett tips är att gå ut o köra bara ett moment och sen skriva ner analys direkt efter..
Reply
Det är lite surt att hamna i svackar och ännu tristare när man själv är taggad. Bowie blir väldigt seg så lätt nu på sommaren och han har svårare att ta efter kommandon och vi kan inte träna länge och mycket alls. Men det blir bättre så man få se det från den ljusa sidan, ta en välbehövd vila eller så :)
Reply
13/7/2012 04:07:27 am
ååh, vad jag känner igen mig i den där känslan. Så himla frustrerande är den! Men alla har vi motvind i perioder men det vänder och man tar sig igenom det bara man kämpar sig framåt :) Såg i inlägget ovan att du verkar hittat ett sätt som fungerar bra. Strunt i att det tar lite tid för momenten att fastna. Meningen är ju egentligen att det ska vara kul :D
Reply
Leave a Reply. |
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|