Idag hade jag tänkt träna lydnad med Coco efter lite "juluppehåll" och därför bara ta en mindre långpromenad på en timme ungefär. Men vädret ville annat. Solen sken nämlingen! Har ju mest varit lite lätt dassigt och grått väder den senaste tiden. Så cykeln åkte återigen fram och så tog vi oss en tur till Räckan istället för några timmars promenad där. Påvägen dit stötte vi, som alltid, på en liten brun och vit hund som strövar omkring fritt mitt i villakvarteret trots bilar (visserligen enstaka) och en närliggande större gata. Den verkar visserligen ha en inpräntad karta över hur långt den får röra sig för den går aldrig längre än 20-30 meter från huset och aldrig över övergångsstället. Dessutom är den supersnäll och gör aldrig annat än springer fram, snusar i gumpen och följer med tills man går över övergångsstället. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka det är lite störigt att den kommer rusande varenda gång vi kommer gåendes eller cyklandes. Inte så mycket för att den ska hälsa och bli en kortvarig följeslagare (den är ju snäll), utan för att dess ägare inte verkar tänka så långt. Jag menar; vad hade hänt om min hund var aggressiv mot andra hundar? Om den var rädd för andra hundar? Eller om den var sjuk?
3 Comments
Tjabo måste det vara..det var han som följde oss över stock o sten den gången jag passade Coco tösen, då vi tappade koppel o allt..allt ägaren säger är: "vad kan jag göra"..blir helt nervös var gång Vince och jag träffar på honom, inte för att han ska gör något (snäll ju) men vad BILARNA kan göra honom..
Reply
Leave a Reply. |
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|