Lydnaden gick också bra, hon är inte alls lika känslig för andras höjda röster eller att vara i klossintill andra hundar under träning längre. Så trots att de på kursen tränar på ett sätt som jag och Coco varken vill eller gör så har det ändå visat sig vara läroroikt att vara där, just på grund av att hon är lite känslig. Hon verkar vänja sig, sakta men säkert. För även om andra rycker i kopplen eller fyar sina hundar, trots att det inte verkar ge något resultat (nu menar jag inte att de är duma mot hundarna men de tränar mer traditionellt - inte alla men de flesta) så vill jag ju att Coco ska kunna träna på med mig utan att bry sig så mycket. Och det går bättre och bättre! Min svamp suger inte till sig all kritik längre. Visst, hon kan fortfarande se lite bekymrad ut då och då men det släpper mycket fortare.
Imorgon börjar jag sent men jag har som mål att gå upp en timme tidigare och cykla en långrunda med Coco innan skolan börjar. Sen om jag verkligen gör det är en annan femma. God natt!