Om valet faller på en tik eller en hane handlar mest om en smaksak. Tikarna är lite mindre och nättare byggda medan hanarna är lite större och grövre. Beroende på ras löper man lite större risk för aggressivitet mot samma kön om man väljer en hane (fast jag har hellre en hanhundsaggressiv hane än en tikaggressiv tik). Sen är en del hanar lite småäckliga och kissar på sig själva men det kan de kompensera med sitt oftast snyggare yttre. Om nästa hund blir en tik eller hane beror lite på rasen, lite på Coco men mest på känsla. Men blir nästa hund en flatte vill jag helst ha en hane då de är lite flamsigare och omognare, trots att de är lite för stora för min smak.
3 Comments
En bild från samma dag som vi tävlade Det var en svår fråga, jag har så väldigt många fina minnen med Coco. Men ett utav alla dessa favoritminnen är helt klart vår sista tävliing i lydnadsklass ett då vi vann klassen och fick fina kommentarer från både domaren och åskådarna. Vi hade en riktigt bra känsla inne på plan och Coco behöll glädjen genom hela tävlingen utan att gå ned sig en endaste gång. Kändes extra bra eftersom detta inte alltid, och fortfarande inte riktigt är en självklarhet för mig och Coco. Här kommer några bilder på Cocan som är mer eller mindre roliga. Den första bara älskar jag, beskriver rätt bra hur det känns när vi kör agility ;) (Till sitt försvar hälsar Coco att man faktiskt inte alltid kan bli snygg)
Änsålänge håller jag mig till planeringen (och tur är väl det, är ju bara tisdag), jag skriver till och med träningsdagbok. Redan efter några korta pass med apportbocken har vi gjort framsteg. Vi har i princip börjat om från början eftersom slarv-Linnea inte lärde in apporten ordentligt. Numera har vi ett snyggt apporteringsmoment á la klass 1 och jag kan till och med klappa henne och hålla godis framför (ja, min matgalning har fattat att godiset inte försvinner) utan att hon släpper apporten. Ett par ingångar vågade jag mig också på och hon släppte inte apporten precis innan hon satte sig i fotposition som hon brukar utan väntade på mitt "bra". Såklart har vi fortfarande en hel del att träna på men det går åtminstone åt rätt håll! Coco tycker inte om arga/hårda röster, människor som tar tag i sina hundar på ett otrevligt sätt eller är dominanta (i brist på annat ord), i alla fall inte vid träning. Då blir hon lätt låg och tappar glädjen. Men det har blivit bättre och hon är inte lika känslig för vad andra gör runt omkring (vilket delvis har att göra med att vi undviker att träna med människor som fyar sina hundar vid träning) om man jämför med för ungefär ett halvår till år sedan. Förutom det så gillar hon inte att bli duschad eller när hon inte får vara med.
Blöta och frusna (åtminstone jag) är vi just nu efter ett träningspass på klubben med lydnadsgruppen. Inte precis det härligaste vädret att köra lydnad i, speciellt inte om man inte äger några bra regnkläder. Men vi hundägare är ju ett släkte för sig som är ute i ur och skur. ;) Själva träningspasset gick hyfsat. Lite problem hade jag med att få henne att sätta och lägga sig i det blöta, prinsessa som hon är. Jag upptäckte också något annat som vi borde träna mer på, nämligen att ställa upp rutan när Coco inte ser. Den stod nämligen redan uppe när vi kom så hon hade lite svårigheter att hitta den. Jag har alltid varit noga med att flytta den och skicka från olika håll och avstånd men tanken har inte slagit mig att hon tittar när jag sätter upp den och på så sätt lär sig var den är. Fria följet går i alla fall lite framåt och hon går mer och mer sällan för långt fram, pendlar gör hon däremot fortfarande. Ska ta och filma i veckan, tycker det är sjukt svårt att se hur det ser ut från min synvinkel.
Coco dreglar i väntan på sin mat Den var lätt! Hon fullkomligt älskar allt ätbart (och icke ätbart). Ständigt hungrig verkar hon vara, vilket hon demostrerar genom att sätta sig vid matskålen i tid och otid. Det går inte att ta miste på vad hon vill. Helt tokig blir hon när det äntligen är matdags. Studsar och har sig. Så fort det prasslar i köket är hon också där och klistrar sig intill ens ben. Tjuvar mat gör hon aldrig när någon är hemma, man kan råka lämna en hel macka med godaste skinkan framför nosen på henne och gå upp på ovanvåningen utan att hon rör den. Men när hon är ensam hittar hon varenda liten smula och gör allt för att få den. Hon öppnar garderoben i hallen och försöker rensa våra fickor på frolic (fast dem hänger sån tur är för högt upp), snor päron ur fruktskålen och rotar i pappersinsamlingen ifall man råkat slänga tex. ett tomt knäckebrödspaket (finns ju alltid lite smulor). Tossig är hon. Förutom mat älskar hon att springa lös, sova i sängen (hon blir såå olycklig annars ;))), få uppmärksamhet och bara få vara med. Mig hoppas jag också att hon tycker om, men mat går nog före.. Jag tycker om de flesta hundar, mer eller mindre men det finns ändå en hel del som jag inte skulle vilja ha själv. Det är alla i grupp 6, taxar, hundar som kräver mycket pälsvård, många renodlade sällskapshundar och en hel drös med andra.
Ja, nu jävlar ska det tränas regelbundet och ofta. Vi har stått och trampat vatten alldeles för länge och jag vill ut och tävla lydnad nu!Antingen måste vi bli tävlingsklara nu snart innan värmen kommer eller så måste vi vänta tills hösten i och med att fröken Coco är så värmekänslig. Trist men sant. Så nu ska jag banne mig uppfylla två av mina mål; att skriva träningsschema och träningsdagbok samt att träna regelbundet. Ett eller flera korta pass om dagen där fokuset ligger på 1-2 moment hinner man alltid med, sen får det bli två längre i veckan. Så får vi hoppas att vi är startklara innan värmen kommer. Men är vi inte det så väntar vi antagligen tills efter sommaren, om hon nu blir slö av värmen även detta året. Ska bli spännande att se om jag håller mig till planeringen nedan..
Det här med rasval är riktgt svårt och jag vet inte riktigt vad nästa hund som flyttar i blir men jag gillar glada, intensiva, spralliga hundar med motor och gärna "showighet". På min vill ha lista finns flatcoated retrievern (såklart, även om jag lite kräsen här), jaktgolden (finns även några få "vanliga" goldens som faller i smaken), kelpien och tollaren. Lite förtjust är jag också i vissa aussies och shetland sheepdogs av någon anledning. Sen gillar jag också en herrans massa andra hundar som pumis och belgare men det är framförallt de ovan som jag fallit lite extra för. Just nu står flatten och jaktgolden högst upp men det brukar ändras lite hehe.
|
AuthorI den här bloggen står min flatcoated retrievertik Coco i fokus men även jag finns med på ett hörn. Här får ni följa oss genom vår vardag och allt vad det innebär. Arkiv
November 2014
Categories
All
|